Foto och söjn : Robin Carlsson



Titta på mina fossingar, det är det sötaste i hela bilden. Mjao. Jag tycker om dom! Massvis.

Jag heter Merdad men på Facebook heter jag Merre Perre. Jag gillar inte Nadia så jag hällde en öl rakt över hennes vackra frisyr, sen när hon blev arg så löpte jag efter Sveavägen. Jag är en jävla dåre.

Ha ha åh. Robin presenterade mig för Danne i Snook igår, synd bara att jag inte visste vem jag hälsade på förän han inte var kvar längre! Jävla mig.

Jag vet att ni saknat mig men jag är upptagen med en del annat. ;)

Igår.. Tja, hemlis. Idag.. MASKINEN!

så fortsätter Lady Gaga att leverera! Åh. Är det nån kvinna här i världen jag vill ha naken i min säng så är det LG! Och mig själv då förstås. Ja, och några till då förstås.

hejdå kära ni. Gamla minnen, finfina inköp, för små och trånga grejjor, oanvända grejjor och allt det gamla slitna också.

Håller på och rensar ur en massa kläder och gallringen är hård. Varför? Jag får helt enkelt inte plats med allt i mitt nya boende. Det svider i mitt hjärta, men eftersom att jag ska skänka bort allt till Stockholms Stadsmission så känns det ändå bra då jag vet att förtjänsten kommer att användas i ett väldigt gott syfte. Jag tänker att det blir dagens gärning och att det kommer hjälpa någon en smula när jag inser att jag inte behöver ha ett överskott av kläder som bara hänger och är fina men som inte används.

Adjö och goodbye, tack för den här tiden.

• Har två samtal att ringa men måste fylla på mobilen.
• Handla snus, tandkräm, schampo, balsam, duschkräm, någon form av mat och 6 liter julmust.
• Tvätta.
• Rensa alla kläder. (åka med det som ej ska vara kvar till Stockholms stadsmission)
• Dricka kaffe med storebror hemma hos mig.
• Skriva en önskelista åt mamma/pappa inför la födelsedago!
• Skicka några jobbansökningar för utlandsjobb.
• Boka ny tvättid för alla sängkläder till imorgon.
• Slänga en jävla massa skrot och skräp.
• Pula in väskor i Paulines skrubb.
• Göra mig lite finare.

Tja. Det får räcka så. Om jag orkar hälften så blir jag glad! Ska ju hinna underhålla er också här i bloggen och dessutom ska jag ju bli frisk också men är så HELVETES JÄVLA LESS PÅ ATT INTE ORKA ETT SKIT! :/

Jaja. Finns dem som har det värre. Puss och kärlek och ha en fin dag kära ni!

så jag langar det vidare åt er.

Ett problem är aldrig ett problem förän du gör det till ett problem.

(: Mycket smart och listigt, minsann.

Om jävlat allt mellan himmel och jord med min gamla vapendragare Tommy. :) Är rysligt glad över att vi återupptagit kontakten! Massor av kramar till dig, och resten av världen!


Nu: Röja, packa upp, leta smutstvätt och klockan 7 kila ner till tvättstugan! Duktig jag är. Hoppas jag inte råkar somna. :)

---

Jag inser att nej jag är inte frisk, är helt mör efter att ha plockat i 20 min! Jesus.

Frukost: 2 hårdbrödmackor med kaviar, mycket kaviar. 1 liter saft.
Middag: Två hamburgare från Donalds.
Kvällsfika: 4 hårbrödmackor med kaviar, jävligt mycket kaviar. 1 liter saft.
Efterrätt: 70% av en stor chokladkaka. Mjölkchoooklaaad, är bra för magen. NEJ!
Jag har undrat varför min mage luktar så dåligt, eller snarare mina fisar och när jag går på toaletten - Jag tror jag har kommit på svaret. Imorgon funderar jag på att inta Vatten, Cesarsallad, En frukt och inget mer. Eller så återgår jag till Burger King dieten. Känns så.

Förövrigt så måste jag berätta om något märkligt som hände mig idag. Jag kom och gick ut ur tunnelbanan och kommer upp på torget, när jag plötsligt ser något väldigt roligt i min spegelbild i ett långt skyltfönster. Jag tittar liksom på min kropp i profil och så ser jag hur mitt vänstra lår åker framåt för att jag ska ta ett steg, och när det åker bakåt igen så smäller det liksom till min skinka (det där som liksom börjat kupa till sig ner över låret) och så studsar det till! Kaploffs! Jag stannar till och tänker: MEN JESUS, vad har hänt? Så jag backar bakåt några steg, och går framåt igen bara för att få se det där kaploffset igen och så råkar jag, börja skratta. Så backar jag igen, tar några till steg framåt och håller på sådär tills jag hör steg bakom mig och inser att någon ser vad jag pysslar med så jag går bara rakt framåt och fnissar för mig själv men under vägen hem så hinner jag börja fundera. Ska en rumpa hänga sådär eller har jag kanske blivit lite tjock? Och hur tjock kan man egentligen bli innan det blir farligt? Det här med vikt är ju en jävligt tjorvig fråga för personligen så vill jag påstå att jag till 98% inte bryr mig ett skit och att jag har kommit över det där, förutom nån gång emellanåt när jag råkar se lite ful ut på ett kort. Eller ful, men ni vet fet. Men det slår jag undan direkt och inser att ett foto inte riktigt är sanning, då man kan se ut som en sticka ibland, och som en fläskbomb bland beroende på hur man står/sitter och vinklar hit och dit ni vet.

Jag har inte vägt mig på säkert 10 veckor skulle jag tro. Har inte haft någon våg tillhands men nu bara för att jag började skriva det här inlägget så tänkte jag att det var dags för en liten vägning. Igår sa jag till Johan att jag säkert borde ha gått ner i vikt med tanke på att jag varit så jävla sjuk men icke sa nicke! Jag har gått upp 1 helt kilo. Sist jag vägde mig tror jag att det var 56 eller 57, men nu så landade vågen på 58kg. Se där ja. Så mycket har jag aldrig vägt i hela mitt liv, men om det är mycket det vet jag inte egentligen. Det man ska tänka på är att jag faktiskt inte är så jävla hög över havet, 162,5 för att vara ärlig. 163 för att vara lite listig och mest för att det låter rätt bra att vara 163cm LÅNG.

Om jag har förstått det hela rätt så får jag genom ovanstående ett BMI på 22, och enligt den infon jag har hittat så är saken ingen sak om jag inte överstiger 25. Däremot så kan det ju handla om att man har för mycket fett, för lite muskler och ni vet allt det där. Nä fy fan. Jag skiter i det här. Jag tänkte säga att jag orkar inte fundera på det här mer förän jag väger 60kg men vi säger såhär istället: Så länge jag känner mig snygg och så länge jag mår bra så skiter vi i det här tills en doktor säger åt mig att börja tänka på saken. (typiskt att jag inte går dit förutom när jag håller på dö.) Smart.

Jag vet ju hur det har gått innan när jag mixtrat med kroppen. Det har lett till drogmissbruk och det har lett till konstiga dieter som sin tur har lett till att jag svimmat lite hit och dit och inte orkat ett skit här och inte mått så bra där. Nä. Jag känner mig snygg än så länge. Däremot skulle det nog göra mig gott med lite mer motion. Kanske att jag tar lite längre promenader än bara till tunnelbanan. Om jag orkar. He he he. ;-)

Skönhet är inte small och 48kg, skönhet är när man älskar sig själv och kickar lite ass bara. (Jo jag kom på det där nyss.)



Så som på bilden såg jag ut för några dagar sedan, och jag tycker inte alls att jag ser tjock ut. Det tycker kanske ni men jag har ju faktiskt en pluffsig tisha på mig. Nu tror ni att jag försvarar mig men det gör jag inte alls, det skulle vara kul om ni kallade mig tjockis för då kanske jag skulle känna ett behov av att försvara mig i ett svagt ögonblick så då kanske jag får tillfälle att vika ut mig nude i bloggen också. :)

En tanke som slår mig, även fast jag inte vill är att jag kanske inte tycker att jag ser tjock ut för att jag tycker om mig själv lite för mycket, och att jag kanske blivit lite blind? Kan det vara så? Eller är jag bara lite vimsig i nattluvan nu så jag håller på och letar efter problem som jag kan lösa? Jag vet inte jag men jag antar att jag faktiskt är listigare än så, än att jag skulle gå och råka bli farligt överviktig utan att jag skulle märka det?! Daaah, jag speglar mig ju för fan en halvtimme om dan, borde jag ju har märkt isf!

Nu när jag ändå håller på med självälskande så bjuder jag på en mobilbild på moi som Thomas knäppte i typ.. Augusti i år. Jag ser riktigt, jag säger riktigt snygg ut där fast jag är bakis och nyknullad. Men det är ju vad jag tycker. :)


Åh vad jag önskar att alla hade bilder på sig själv som man kan titta på och bara bli glad av. Jag råkar ju liksom veta (har massa tjejkompisar ni vet) att alla inte har det och det tycker jag är tråkigt. Jag vill som gärna att det skulle vara så. Hur ska jag lösa det åt er som behöver det? Ska vi ha ett litet självpeppsläger eller så? Jag bjuder in, ni kommer och jag kickar ass och ser till så ni lämnar lägret med förståndet att inse vilka puddingar ni är? Nu var jag smart igen. Det ska jag göra. :) Sov gott. Kärlek och kramar och PUSS på pannan på er. Och ett nyp i rumpan och ett pruttljudsblås i magen.

Detta är humor när den är som bäst!

Jag har en killkompis som sa ungefär såhär; Man är ju tillsammans om man har haft sex med samma person 3 gånger, det är som en regel. Om man inte kommer överens om att "Hejn är bara sex" typ, men annars så blir man automatiskt ett par efter gång nummer 3.

ÄR DET SANT? Fattar ni hur många dudes jag är ihop med då? Ja, till och med en babe.

Hur fungerar egentligen det här? :-I

Alltså jag undrar jag.. Har bara idag försökt gå in på tre olika folks facebooksidor och märkt att jag inte längre får komma åt deras sidor då jag måste vara vän med dem?! Folk som jag varit vän med sedan jag skaffade min sida.. Om jag tar med hur många gånger det hänt senaste två veckorna så är det ungefär 10 personer som inte längre vill räkna in mig i deras vänlista på facebook? För det första undrar jag varför, varför i hela helvetet tar man bort folk på facebook? Personligen skulle jag inte göra det om jag inte var riktigt arg på någon eller hade något att dölja kanske. Vad vet jag.. Men sen undrar jag hur det kan komma sig att jag är så dum i huvudet så jag inte förstår? Jag går alltså in på folks sidor för att få en uppdatering om vad som händer i deras liv och hur dem mår, kanske skriva en liten rad och så har jag i min naiva värld inte ens förstått att dessa människor vill inte ens vara min vän i låtsasvärlden på fejjan? Vad hände? Vad har jag gjort?
Förlåt tänkte jag säga, men jag ångrade mig. Men fan. Moget tänker jag, moget att IRL låtsas vara min vän och sen facebookdumpa mig? Fattar ni vad jag menar? Jävla tönterier.